6 Regler för informationsdieten

Vi lever i informationsåldern. Det är värt att gå in på Internet, eftersom nyheter från hela världen bokstavligen faller ut på oss. Och först och främst uppmärksammar vi tragedier, död, katastrofer. Vid något tillfälle börjar det verka som att allt i världen är dåligt och att det inte finns någon lösning. Men det kanske ligger i vår makt att filtrera informationen? Välj pålitliga källor, kvalitetspublikationer? Hänger du inte på problem utan letar efter lösningar i artiklar, program och böcker?

Det verkar som att nyheten snart kommer att leda till ett nervöst sammanbrott? "Problemet ligger inte i själva nyheterna, utan i hur media presenterar det - med fokus på människors tragedier och lidande, eftersom det är lättare att tjäna pengar på det. Vi konsumerar information som är skadlig för mental hälsa och kan utlösa ångest och depression. Men det ligger i vår makt att ändra vår "informationsdiet", säger den brittiska psykologen Jody Jackson, som studerar nyheternas inverkan på psyket. Så här kan vi göra det.

1. Bli en ansvarsfull konsument av information

Många företag har tvingats ändra sin praxis under påtryckningar från ansvarsfulla konsumenter. Nyhetsmedierna skiljer sig inte från dem. För att generera inkomster behöver de en publik. Och vi, konsumenter av information, kan på ett ansvarsfullt sätt välja vad vi ska titta på. För att göra detta är det viktigt för oss att vara informerade.

Nelson Mandela sa att utbildning är det mest kraftfulla vapnet med vilket vi kan förändra världen. Genom att känna till fördelarna och skadorna som nyheter kan medföra kan vi bli ansvarsfulla konsumenter av information. I vår mediediet kommer vi bara att ta med de medier som i första hand inte talar om problem, utan om hur man löser dem. Detta kommer att gynna vårt mentala välbefinnande.

2. Prioritera kvalitetsjournalistik

Konflikten mellan kvalitet och lönsam journalistik är ett problem inte bara för media, utan även för oss, tittare och läsare. Vi lär känna samhället till stor del genom nyhetsmedierna, man kan till och med säga att de delvis formar det.

”När vi får dålig information fattar vi dåliga beslut. Och vi kan inte befria oss från ansvar och förklara att våra handlingar inte påverkar någonting. Inflytande - varje person kan förändra något. Låt oss arbeta tillsammans för att göra det lönsamt för media att trycka och visa kvalitetsnyheter”, uppmanar Jody Jackson.

Traditionella ledare inom mediebranschen fruktar förändringar och experiment eftersom det hotar deras inkomster och strider mot deras egen vision. Men de kan övertygas av en visuell demonstration.

3. Gå bortom «informationsbubblan»

Till en början var nyheter inte en form av underhållning, de fanns för att upplysa och informera oss och hjälpa oss att lära oss mer om världen bortom personlig erfarenhet. Tänk om institutioner och skolor börjar agera efter principen "om vi ger eleverna precis vad de vill ha, kommer de definitivt att komma tillbaka till oss"?

Nej, vi är väl medvetna om att skolor bryr sig om långsiktighet, och inte omedelbar tillfredsställelse av elevers önskemål, och detsamma bör krävas av nyheterna. Nyheter ska inte vara en form av underhållning, och vi, tittare och läsare, borde vara mer krävande.

4. Var villig att betala för innehåll

Vi kommer inte att ha en fri och oberoende media om vi inte betalar för kvalitetsinnehåll. Om nyhetsmedierna måste livnära sig på reklamintäkter kommer annonsörernas krav alltid att gå före tittarnas och läsarnas behov. Om vi ​​vill att de ska bli verkligt oberoende, måste vi vara redo att stödja dem – prenumerera på tryckta eller onlinepublikationer, eller helt enkelt ge frivilligt materialstöd till redaktioner som värdesätter kvalitetsjournalistik.

5. Gå bortom nyheterna

"En person som inte läser något är bättre utbildad än en som inte läser annat än tidningar," sa Thomas Jefferson. Man kan hålla med honom. Vi kan inte lita på nyhetsmedierna som den enda informationskällan. I dagens värld finns det många alternativ, säger Jody Jackson.

Konstverk hjälper oss att utvecklas känslomässigt, lära oss förståelse och medkänsla. Facklitteratur ger oss gedigen kunskap som backas upp av vetenskaplig forskning och hjälper oss att förstå världen djupare. Dokumentärer låter dig titta på ett visst problem i detalj.

Podcaster hjälper också till att lära sig något nytt. Till exempel ger TED-föreläsningar var och en av oss möjlighet att höra vår tids mest framstående tänkare. Kvalitetsinformation gör att vi kan fatta välgrundade och genomtänkta beslut.

6. Välj nyhetsmedier som erbjuder lösningar

Oavsett hur vi förhåller oss till nyheterna så påverkar det fortfarande våra idéer om världen, oss själva och andra. Det är därför det är så viktigt att veta hur nyheterna påverkar vår mentala hälsa och att medvetet välja vad vi vill se och läsa. Genom att i informationen ta med kostmaterial inte bara om problem, utan också om deras lösningar, börjar vi gradvis inspireras av någon annans exempel.

Genom att se hur andra lyckas övervinna olika hinder (personliga, lokala, nationella eller globala) öppnar vi upp för nya möjligheter för oss själva. Det ingjuter hopp och optimism, ger styrka — ett slags «känslomässigt bränsle» som hjälper till att frigöra vår potential.

För att förändra världen till det bättre får vi inte ignorera problem, utan skaffa rätt information som behövs för att lösa dem i tid. I dagens värld finns det ett så rikt utbud av informationskällor att vi inte behöver vänta tills mediebranschen äntligen börjar förändras. Vi kan själva förändra mycket.

Genom att upprätthålla en balanserad kost av information som håller oss uppdaterade med aktuella problem och möjliga lösningar, kommer vi att inse att världen är full av fantastiska människor som gör fantastiska saker. Det beror på oss om vi kommer att söka dem, lära av dem, inspireras av deras exempel. Deras berättelser kan visa oss hur vi kan förändra till det bättre, inte bara mediebranschen, utan världen som helhet.

Kommentera uppropet