Parodontit är en inflammation i vävnaderna som omger och stödjer tänderna, kallad "parodontium". Dessa vävnader inkluderar tandköttet, stödfibrer som kallas periodontium och benet där tänderna är förankrade.

Parodontit är en sjukdom av bakteriellt ursprung, som oftast uppstår när immunmekanismerna är försvagade.

Parodontit börjar vanligtvis med inflammation i tandköttsvävnaden (gingivit) som gradvis sprider sig till benvävnaden och bildar infekterade "fickor" mellan tandköttet och tanden. 

Om den inte behandlas kan parodontit leda till benförstörelse och att tänderna lossnar eller till och med tappas.

Typer av parodontit

Bland parodontit skiljer vi i allmänhet:

• kronisk parodontit, som har en långsam till måttlig progressionshastighet.
• aggressiv parodontit, som kan vara lokaliserad eller generaliserad.

Parodontit kan också förekomma tillsammans med sjukdomar som diabetes, cancer eller HIV/AIDS-infektion. Tandläkare talar då om parodontit i samband med allmän sjukdom.

Ett annat sätt att klassificera parodontit är baserat på åldern då sjukdomen debuterade. Så vi kan skilja:

• parodontit hos vuxna, som är den absolut vanligaste.
• tidig parodontit hos barn och ungdomar, som fortskrider snabbt.

Vem är påverkad?

Enligt källor beräknas parodontit sjukdom i varierande grad påverka 20 till 50 % av vuxna i de flesta länder i världen².

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar, baserat på 80 studier i mer än 30 länder, att 10 till 15 % av vuxna lider av svår parodontit i världen.¹.

En färsk studie i USA bekräftar att nästan hälften av vuxna har mild, måttlig eller svår parodontit. Sjukdomens förekomst och svårighetsgrad ökar med åldern. Samma studie påpekar att cirka 65 % av personer över 65 har måttlig eller svår parodontit.³.

Aggressiv parodontit, som drabbar ungdomar mer, är mer sällsynt. Det uppskattas påverka 0,1 till 0,2 % av befolkningen i Europa och upp till 5 till 10 % av nordamerikaner av latinamerikansk eller afrikansk härkomst.⁴.

Orsaker till sjukdomen

Parodontit är en sjukdom av komplext ursprung som involverar två faktorer:

• orala bakterier, skadliga eller "patogena".
• ett försvagat eller osvarbart immunsystem, vilket gör att dessa bakterier kan vinna mark och föröka sig.

Flera faktorer kan bidra till uppkomsten av parodontit som tobak, infektion, dålig kost osv.

Parodontit kan också vara en manifestation förknippad med vissa allmänna sjukdomar, såsom diabetes (se avsnittet ”människor i riskzonen och riskfaktorer”).

Hundratals olika arter av bakterier lever i munnen. Vissa är fördelaktiga men andra är skadliga för munhälsan. Dessa bakterier bildar en film på tandköttet och tänderna, vilket är plack.

Denna tandplack tas bort när du borstar tänderna, men den omvandlas snabbt och kan stelna till tandsten.

Inom några dagar kan tandsten orsaka inflammation i tandköttet som kallas gingivit. Gradvis, om immunförsvaret inte reagerar tillräckligt starkt, kommer balansen mellan "bra" och "dåliga" bakterier att rubbas. Skadliga bakterier som Porphyromonas gingivalis kommer att ta över och attackera tandköttet och förstöra den omgivande vävnaden. Det är så här parodontit börjar. Varje form av parodontit är förknippad med en annan typ av bakterier, vilket gör studiet av dessa sjukdomar ganska komplicerat.⁵.

Kurs och eventuella komplikationer

Parodontit uppstår när gingivit går obehandlat och fortskrider. Om den inte behandlas kan parodontit leda till tandlossning.

Kronisk parodontit hos vuxna utvecklas långsamt, under flera år.

Aggressiv parodontit börjar i tonåren eller före 30 års ålder och går snabbt framåt.

Dessutom är kronisk parodontit förknippad med långvarig inflammation, vilket har negativa effekter på hela organismen och som kan öka risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.⁶.