Psykologi

Det är ingen hemlighet att jakten på livliga känslor ofta förvandlas till en känsla av tomhet. Varför händer detta, och viktigast av allt - vad ska man göra åt det?

- Vi saknar positiva känslor! en klok XNUMX-åring berättade för mig och tänkte på varför det finns så många olika typer av känslomässiga störningar idag.

– Och vad ska man göra?

— Vi behöver fler positiva känslor! kom det logiska svaret.

Många försöker förverkliga denna idé, men av någon anledning misslyckas de med att bli lyckligare. En kortvarig ökning ersätts av en nedgång. Och en känsla av tomhet.

Det är bekant för många: tomheten inombords blir påtaglig, till exempel efter en stökig fest där det var mycket roligt, men så fort rösterna tystnar känns det som att längta i själen ... Spela datorspel länge tid, du får mycket nöje, men när du kommer ut ur den virtuella världen, från nöje finns det inga spår - bara trötthet.

Vilka råd får vi när vi försöker fylla oss med positiva känslor? Träffa vänner, ägna dig åt en hobby, resa, sporta, komma ut i naturen... Men ofta är dessa till synes välkända metoder inte uppmuntrande. Varför?

Att försöka fylla sig själv med känslor innebär att tända så många lampor som möjligt istället för att se vad de signalerar.

Misstaget är att känslor i sig inte kan uppfylla oss. Känslor är ett slags signaler, glödlampor på instrumentbrädan. Att försöka fylla sig själv med känslor innebär att man tänder så många glödlampor som möjligt istället för att gå och titta – vad signalerar de?

Vi förvirrar ofta två väldigt olika tillstånd: glädje och tillfredsställelse. Mättnad (fysisk eller emotionell) är förknippad med tillfredsställelse. Och njutning ger smak av liv, men mättar inte ...

Tillfredsställelse kommer när jag inser vad som är värdefullt och viktigt för mig. Att resa kan vara en underbar upplevelse när jag förverkligar min dröm, och inte agerar enligt principen "låt oss åka någonstans, jag är trött på rutinen". Att träffa vänner fyller mig när jag vill se exakt dessa människor, och inte bara "ha kul." För någon som älskar att odla grödor är en dag på dacha en tillfredsställande upplevelse, men för någon som drivs dit av våld, längtan och sorg.

Känslor ger energi, men denna energi kan stänkas, eller så kan den riktas mot det som mättar mig. Så istället för att fråga "Var kan jag hitta positiva känslor", är det bättre att fråga: "Vad fyller mig?" Vad är värdefullt för mig, vilka handlingar kommer att ge mig känslan av att mitt liv går i den riktning jag vill, och inte rusar (eller drar) i en obegriplig riktning.

Lycka kan inte vara livets målsa Viktor Frankl. Lycka är en biprodukt av att förverkliga våra värderingar (eller känslan av att gå mot att förverkliga dem). Och positiva känslor då är körsbäret på kakan. Men inte själva tårtan.

Kommentera uppropet