Hej stora! (Hej kompis !). Ja... idag är det så här tonåringar kan säga hej till varandra. Men som alla tonårsord låter det inte likadant när det talas av en vuxen. Till alla generationer, dess koder och dess språk. Inget behov för vuxna att försöka lära sig, det är just för att skilja sig från vuxna som ungdomar älskar att använda dessa termer, okända för ordboken.

Tonåren är en tid av övergång och konstruktion. Det är en tid av djupt uppror mot de etablerade reglerna och språket är inget undantag. Föräldrar oroar sig ibland för att höra ett främmande språk när deras tonåring pratar med sina kompisar (hans vänner, hans vänner), men de kommer snabbt att se att denna period kommer att gå över.

Tonåringen använder sina avsiktligt obskyra ord för att vuxna ska sticka ut från sina "gamla". De har alltså en hemlig dialekt som gör att de kan skilja sitt privatliv från sina familjerelationer. Inget möjligt intrång av föräldrar i deras angelägenheter, som deras rum, som i bästa fall är gipsad: ingen ingång, i värsta fall: en dödskalle.

Som Laurent Danon-Boileau förklarar i sin artikel ”Undomstiden, hur fungerar språket där? », Detta språk är en del av en ny identitet, som gör att han kan relatera till sin generation. Så musik, filmer och serier avsedda för dem använder samma språk. Det är av denna anledning som sångerskan Aya Nakamura har varit så framgångsrik. Hon hittar på och använder deras språk. Vem känner inte till hans titel Djaja? Han turnerade i Frankrike. Precis som "Mets ta cagoule" av Michael Youn för några år sedan.

För att tillgodogöra sig de nya koderna måste du fördjupa dig på platser där du kan höra tonåringar prata utan att de märker det. Som en infiltratör. Precis som att lära sig ett nytt språk måste du höra det för att uttala det bra. Grannhus, basketplaner, att lämna gymnasiet eller college, ett öra som släpar efter på födelsedagar ... Och även TV, program, applikationer avsedda för ungdomar ger en bra överblick över de viktiga orden att förstå.

Utan att himla med ögonen och få intrycket av att ha passerat den andra sidan av barriären, morföräldrarnas, måste vi inse att dessa uttryck kräver kreativitet och en intressant intellektuell gymnastik för att använda dem.

När tonåringen använder dessa ord, samtidigt som han korrekt assimilerar reglerna för det franska språket, lär han sig att leka med ord och ljud. Låt oss inte glömma att rappare är proffs inom språkliga spel. Stor sjuk kropp, Orelsan och många andra är virtuoser av frasering inom sitt område. Vi kan använda deras texter för att arbeta med diktion, uttal, rytm, interpunktion. Kanske mer motiverande för tonåringar än klassikerna.

Här är några uttryck som lätt kan höras när du lyssnar på radio:

Bazarder: att bli av med något;

En gadji / en gadjo: en ung dam ;

Hon är zinda : den här tjejen har ingenting för sig själv, varken fysiskt eller mentalt;

Du R : det är ingenting;

Det är Square : toppen ! ;

 $Det tar hans liv : det tar tid, ett tecken på otålighet;

Förblir flexibel, lugna ner, gå ner i en ton;

eller DD : detaljhandel;

Jag är en vagn : Jag är överbokad, tiden börjar rinna ut;

Ha det bra: att ha stil, att vara välklädd, att vara välklädd;

Ken: älska.

Det bästa och roligaste är att fråga dem direkt. Stolt över att visa vuxna att de för en gångs skull har en kunskap som deras "förfäder" inte har, kommer ungdomar lätt att lämpa sig för spelet "det betyder vad". Måltiden tillsammans kan vara ett tillfälle att skratta åt uttrycken som ifrågasätter, och att jämföra med de gamla uttrycken som föräldrarna använde vid samma ålder. Ungdomar känner sig då hörda, de kan inse att deras föräldrar också var "unga".

Men du behöver inte prata som dem. Att använda ett fåtal uttryck av så många för att få dem att skratta kan binda samman, som att en utlänning försöker tala landets språk är alltid trevligt. Men då måste den vuxne ta sina egna koder eftersom han inte tillhör denna generation och det är upp till honom att behålla det franska språkets klassiska regler.