Mjölk: bra eller dåligt för din hälsa? Intervju med Jean-Michel Lecerf

Mjölk: bra eller dåligt för din hälsa? Intervju med Jean-Michel Lecerf

Intervju med Jean-Michel Lecerf, chef för näringsavdelningen vid Institut Pasteur de Lille, Nutritionist, specialist i endokrinologi och metabola sjukdomar.
 

“Mjölk är inte en dålig mat!”

Jean-Michel Lecerf, vilka är de bevisade näringsfördelarna med mjölk?

Den första fördelen är mjölkens exceptionella sammansättning när det gäller proteiner. De är bland de mest komplexa och kompletta och innehåller både snabba och långsamma proteiner. I synnerhet har en studie visat att ett protein isolerat från mjölk gör det möjligt att avsevärt öka plasmanivån av vissa aminosyror, särskilt leucin i blodet, för att förhindra muskelåldrande.

Därefter innehåller fetterna i mjölk de mest olika typerna av fettsyror. Det betyder inte att alla fetter i mjölk är intressanta, men vissa mindre fettsyror har extraordinära effekter på många funktioner.

Slutligen är mjölk den mat som innehåller störst mångfald av mikronäringsämnen i antal och kvantitet, inklusive kalcium förstås, men också jod, fosfor, selen, magnesium ... När det gäller vitaminer är mjölkens bidrag starkt eftersom det skulle ge mellan 10 och 20 % av det rekommenderade intaget.

Har forskning kunnat bevisa att det är bra för hälsan att dricka mjölk?

Visserligen är näring en sak, men hälsa är en annan. Forskningen beskriver i allt högre grad exceptionella hälsofördelar på oväntade sätt. För det första finns det ett samband mellan konsumtion av mjölk och förebyggande av metabolt syndrom och typ 2-diabetes. Studier är väldigt många och orsak och verkan är mycket troligt. Det vet vi tack vare vissa mycket specifika markörfettsyror som bara finns i mejerifetter. Sedan tenderar forskning att dra nytta av mjölk på den kardiovaskulära risken och i synnerhet på den första hjärtinfarkten. Det kan vara relaterat till kalcium men inget som är osäkert. Det finns också en gynnsam effekt av mjölk på vikten av mättnads- och mättnadsskäl, en tydlig och bekräftad minskning av kolorektal cancer och ett klart intresse hos mjölk för att förebygga åldersrelaterad sarkopeni och undernäring.

Hur är det med den förmodade kopplingen till benskörhet?

När det gäller frakturer saknas formella interventionsstudier. Observationsstudier visar å andra sidan tydligt att de som konsumerar mjölk löper lägre risk än de som inte gör det. Så länge du inte konsumerar för mycket, enligt den senaste BMJ-studien (risken för tidig död är nästan fördubblad hos kvinnor som dricker 3 glas mjölk om dagen eller mer enligt denna studie, reds.). Interventionsstudier gjorda på bentäthet visar visserligen en gynnsam effekt, men det finns för få studier tillgängliga på fraktur och osteoporos för att kunna fastställa ett säkert samband.

Omvänt, har du hört talas om studier som visade sambandet mellan mjölk och vissa tillstånd?

Det finns en hel del studier som involverar mjölk i förekomsten av prostatacancer. WCRF (World Cancer Research Fund International) har dock precis kommit med ett mycket intressant yttrande där ansvaret för mjölk har omklassificerats till "begränsade bevis". Det betyder att den fortfarande är under granskning. Observationsstudier visar att om det finns ett samband så är det för mycket höga intag, i storleksordningen 1,5 till 2 liter mjölk per dag. Pågående experimentella studier på djur visar att högdos kalcium är associerat med en ökad risk och omvänt är mejeriprodukter associerade med en minskning. Försiktighet är därför att avråda från att konsumera mycket stora mängder mejeriprodukter, det vill säga minst en liter eller två liter, eller motsvarande. Det verkar logiskt.

Mjölk anklagas också ofta för att innehålla tillväxtfaktorer som kan orsaka cancer. Vad är det egentligen?

Det fanns verkligen en hel kontrovers som var föremål för en remiss till ANSES om dessa tillväxtfaktorer. Som det ser ut finns det inget etablerat orsaks- och verkanssamband. Det är dock uppenbart att man inte ska konsumera för mycket protein.

Det finns tillväxtfaktorer i blodet som främjar faktorer som östrogen. Och det finns också i mejeriprodukter. Dessa faktorer absorberas mycket väl i småbarnet, och det fungerar ganska bra eftersom de finns i kvinnors mjölk och de används för att få barnet att växa. Men med tiden finns det enzymer som gör att dessa tillväxtfaktorer slutar absorberas. Och hur som helst, UHT-uppvärmning stänger av dem helt. I verkligheten är det alltså inte tillväxthormonerna i mjölk som är ansvariga för nivåerna av tillväxthormoner som cirkulerar i blodet, det är något annat. Det är proteinerna. Proteiner gör att levern gör tillväxtfaktorer som sedan återfinns i cirkulationen. För mycket protein och därför för många tillväxtfaktorer är därför inte önskvärt: detta bidrar till barnens stora storlek, men också till fetma och kanske i överskott till en tumörfrämjande effekt. Barn konsumerar 4 gånger för mycket protein jämfört med deras rekommenderade intag!

Men mjölk är inte den enda som är ansvarig för detta fenomen: alla proteiner, inklusive de som erhålls från växter, har denna effekt.

Förstår du att vi vänder oss från mjölk till förmån för vissa alternativa produkter som grönsaksdrycker?

Inom kost är det fler och fler som går på ett korståg mot mat, ayatollahs. Detta kan ibland till och med röra vissa hälso- och sjukvårdspersonal som inte nödvändigtvis är kompetenta inom näringslära och som saknar vetenskaplig rigoritet. När du är vetenskapsman är du öppen för allt: du har en hypotes och du försöker ta reda på om den är sann. Mjölkens belackare går dock inte i denna riktning, de hävdar att mjölk är skadligt och försöker allt för att visa det.

Flera nutritionister rapporterar att vissa människor mår mycket bättre efter att de slutat konsumera mjölk. Hur förklarar du det?

Jag är bekant med detta fenomen eftersom jag också är läkare och förmodligen har sett 50 till 000 patienter under min karriär. Det finns flera scenarier. För det första kan mjölk vara ansvarig för störningar som laktosintolerans. Detta orsakar problem, inte stora men irriterande, som alltid är kopplade till kvantiteten och kvaliteten på den konsumerade mejeriprodukten. Allergier mot komjölksproteiner är också möjliga. I dessa fall kommer att stoppa mjölken faktiskt orsaka att störningarna relaterade till dess konsumtion försvinner.

För andra kategorier av människor kan känslan av välbefinnande efter att ha slutat med mjölk vara kopplad till ändrade matvanor. Dessa effekter är inte nödvändigtvis kopplade till ett visst livsmedel, utan till en förändring. När du ändrar dina vanor, till exempel om du fastar, kommer du att känna olika saker om din kropp. Men kommer dessa effekter att vara hållbara över tid? Tillskrivs de mjölk? Placeboeffekten bör inte heller försummas, vilket är en stor effekt av medicin. Studier av personer som är laktosintoleranta har visat att deras symtom förbättras när de får laktosfri eller laktosfri mjölk men utan att berätta vilken produkt de dricker.

Kritiker av mjölk hävdar att mjölklobbyn skulle påverka PNNS (Program National Nutrition Santé). Hur förklarar du att myndigheterna rekommenderar 3 till 4 mejeriprodukter per dag medan WHO rekommenderar endast 400 till 500 mg kalcium per dag (ett glas mjölk ger cirka 300 mg)?

Mjölkmännen gör sitt jobb men det är inte de som dikterar rekommendationerna till PNNS. Det är inte konstigt att mejerilobbyer vill sälja sina produkter. Att de söker påverka kanske. Men i slutändan är det forskarna som bestämmer. Det skulle chockera mig att PNNS som ANSES betalar för mejeriprodukter. För WHO har du däremot rätt. WHO:s rekommendationer har inte alls samma syfte som de från hälsoskyddsmyndigheterna eller PNNS som tillhandahåller rekommenderade kostintag. Faktum är att det finns en hel del diskrepans. WHO utgår från att de riktar sig till hela världens befolkning och att målet åtminstone är att nå en gräns för människor som ligger på mycket låga nivåer. När du har populationer som konsumerar 300 eller 400 mg kalcium per dag, om du säger till dem att målet är 500 mg, är det ett minimum. Det är väldigt grundläggande säkerhetsrekommendationer, tittar man på vad WHO rekommenderar för kalorier, fett så är det inte samma sak heller. Studera rekommendationerna vad gäller kalcium från alla livsmedelssäkerhetsbyråer i många asiatiska eller västerländska länder, vi ligger nästan alltid på samma nivå, dvs runt 800 och 900 mg rekommenderat kalcium. Slutligen finns det få eller inga motsägelser. Syftet med WHO är att bekämpa undernäring.

Vad tycker du om den här teorin att mjölk ökar risken för kroniska sjukdomar?

Det är inte uteslutet att mjölk ökar risken för tarmsjukdomar, reumatiska, inflammatoriska sjukdomar... Det är en möjlig hypotes, ingenting ska någonsin uteslutas. Vissa gör detta påstående på grund av ökad intestinal permeabilitet. Problemet är att det inte finns någon studie som ackrediterar det. Det är riktigt irriterande. Om det finns forskare som observerar detta fenomen, varför publicerar de dem inte? När vi dessutom tittar på de studier som redan har dykt upp så ser vi inte detta alls då de visar att mjölk skulle ha en antiinflammatorisk effekt. Så hur förklarar du att mjölk kliniskt blir pro-inflammatorisk? Det är svårt att förstå... Några av mina patienter slutade med mjölken, de hade några förbättringar, och efter ett tag kom allt tillbaka.

Jag försvarar inte mjölk, men jag håller inte med om att mjölk framställs som ett dåligt livsmedel och att vi måste klara oss utan det. Detta är löjligt och det kan vara farligt, särskilt när det gäller rekommenderade intag. Det kommer alltid tillbaka till samma sak, att äta för mycket av någon mat är inte bra.

Gå tillbaka till första sidan i den stora mjölkundersökningen

Dess försvarare

Jean-Michel Lecerf

Chef för näringsavdelningen vid Institut Pasteur de Lille

“Mjölk är inte en dålig mat!”

Läs om intervjun

Marie-Claude Bertiere

Direktör för CNIEL -avdelningen och nutritionist

"Att gå utan mejeriprodukter leder till underskott utöver kalcium"

Läs intervjun

Hans motståndare

Marion Kaplan

Bio-nutritionist specialiserad på energimedicin

“Ingen mjölk efter 3 år”

Läs intervjun

Herve Berbille

Ingenjör i livsmedel och examen i etnofarmakologi.

"Få fördelar och många risker!"

Läs intervjun

 

 

Kommentera uppropet