Andningssvårigheter

Andningssvårigheter

Hur känner man igen symtomet på andningssvårigheter?

Andningssvårigheter är en andningsstörning förknippad med en onormal och obehaglig andningsuppfattning. Andningsfrekvensen ändras; den accelererar eller bromsar in. Inspirationstiden och utandningstiden kan påverkas.

Ofta kallad "dyspné", men också "andningssvårigheter", andningssvårigheter resulterar i en känsla av obehag, täthet och andnöd. Varje andningsrörelse blir en ansträngning och är inte längre automatisk

Vilka är orsakerna till andningssvårigheter?

De främsta orsakerna till svår andning är hjärta och lungor.

Lungorsakerna relaterar först och främst till obstruktiva sjukdomar:

  • Astma kan störa andningen. I det här fallet dras musklerna runt bronkerna ihop, vilket minskar utrymmet där luft kan passera, vävnaden som kantar insidan av bronkerna (= bronkial slemhinna) irriteras och producerar sedan mer sekret (= slem), vilket ytterligare minskar utrymmet genom vilken luft kan cirkulera.
  • Kronisk bronkit kan vara källan till andningssvårigheter; bronkerna är inflammerade och orsakar hosta och spott.
  • Vid lungemfysem ökar lungornas storlek och expanderar onormalt. Närmare bestämt slappnar bröstkorgen av och blir instabil, åtföljd av kollaps av luftvägarna, dvs svårt att andas.
  • Komplikationer från en coronavirusinfektion kan också orsaka andningssvårigheter. 

Coronavirusinformation: hur vet du när du ska ringa 15 om du har svårt att andas? 

För cirka 5 % av personer som drabbats av Covid-19 kan sjukdomen ge komplikationer inklusive andningssvårigheter som kan vara symptom på lunginflammation (= lunginfektion). I det här specifika fallet skulle det vara en infektiös lunginflammation, kännetecknad av en infektion i lungorna kopplad till Covid-19-viruset. Om de vanliga symptomen på coronaviruset som är torrhosta och feber förvärras och åtföljs av stark andnöd och andningssvårigheter (eventuellt andnöd), är det nödvändigt att snabbt ringa din läkare eller direkt den 15:e. Andningshjälp och sjukhusvistelse kan krävas, samt röntgen för att bedöma infektionstillståndet i lungorna.

Andra lungorsaker är restriktiva sjukdomar:

  • Dyspné kan orsakas av lungfibros. Det är en förändring av lungvävnaden till patologisk fibrös vävnad. Denna fibros är lokaliserad i de inter-alveolära utrymmena, där gasutbytet av syre äger rum.
  • Borttagning av en lung- eller muskelsvaghet som vid myopati kan orsaka andningsproblem

Hjärtans orsaker är följande:

  • En avvikelse i hjärtklaffarna eller hjärtsvikt som kommer att orsaka en svaghet i hjärtat och tryckförändringar i kärlen som kommer att påverka lungorna och kan störa andningen.
  • När hjärtat inte fungerar samlas blod i lungan som hämmas i dess andningsfunktion. Då bildas lungödem och andningssvårigheter kan uppstå.
  • Dyspné kan uppstå under en hjärtinfarkt; hjärtats förmåga att dra ihop sig minskar då på grund av nekros (= celldöd) av en del av hjärtmuskeln som orsakar ett ärr på hjärtat.
  • Högt blodtryck orsakar en ökning av pulmonell arteriell resistens vilket leder till hjärtsvikt och kan göra andningen svår.

Vissa allergier som pollen- eller mögelallergi eller fetma (vilket främjar en stillasittande livsstil) kan vara en källa till andningsbesvär.

Andningssvårigheter kan också vara milda och orsakas av hög ångest. Detta är ett av symptomen på en ångestattack. Om du är osäker, tveka inte att kontakta din läkare. 

Vilka är konsekvenserna av andningssvårigheter?

Dyspné kan orsaka hjärtsvikt eller pneumothorax (= sjukdom i lungsäcken). Det kan också orsaka hjärnskador om hjärnan inte får syre på ett tag.

Allvarligare, andningsbesvär kan leda till hjärtstillestånd eftersom syret i detta fall inte längre cirkulerar ordentligt i blodet till hjärtat.

Vilka är lösningarna för att lindra dyspné?

Först och främst rekommenderas det att behandla orsaken till dyspnéen för att kunna lindra den eller till och med stoppa den. För att göra detta, kontakta din läkare.

Sedan kan regelbunden fysisk aktivitet möjliggöra bättre andning eftersom det förhindrar en stillasittande livsstil.

Slutligen, överväg att boka ett möte med din läkare för att diagnostisera möjliga sjukdomar som lungemfysem, lungödem eller till och med arteriell hypertoni som kan vara ansvarig för dyspné.

Läs också:

Vår fil om att lära sig att andas bättre

Vårt kort om hjärtsvikt

Vårt astmablad

Vad du behöver veta om kronisk bronkit

Kommentera uppropet