Anton Mironenkov - "Om bananer inte säljs, då är något fel"

VD för X5 Technologies Anton Mironenkov berättade hur artificiell intelligens hjälper till att förutsäga våra inköp och var företaget hittar de mest lovande teknologierna

Om experten: Anton Mironenkov, VD för X5 Technologies.

Arbetar i X5 Retail Group sedan 2006. Han har haft ledande befattningar i företaget, inklusive chef för fusioner och förvärv, strategi och affärsutveckling samt big data. I september 2020 ledde han en ny affärsenhet – X5 Technologies. Divisionens huvuduppgift är att skapa komplexa digitala lösningar för X5 affärs- och butikskedjor.

Pandemin är motorn för framsteg

— Vad är innovativ detaljhandel idag? Och hur har uppfattningen om det förändrats under de senaste åren?

— Det här är för det första den interna kulturen som utvecklas i detaljhandelsföretagen — viljan att hela tiden göra något nytt, förändra och optimera interna processer, hitta på olika intressanta saker för kunderna. Och det vi ser i dag skiljer sig på allvar från förhållningssätten för fem år sedan.

Teamen som sysslar med digital innovation är inte längre koncentrerade till IT-avdelningen utan finns inom affärsfunktionerna – operativa, kommersiella, logistikavdelningar. När du introducerar något nytt är det trots allt viktigt att först och främst förstå vad köparen förväntar sig av dig och hur alla processer fungerar. Därför, i företagskulturen i X5, blir rollen som ägaren av en digital produkt, som bestämmer vektorn för utveckling av plattformar som sätter rytmen i företagets processer, allt viktigare.

Dessutom har förändringstakten i verksamheten ökat dramatiskt. För fem år sedan var det möjligt att införa något, och i ytterligare tre år förblev det en unik utveckling som ingen annan har. Och nu har du precis gjort något nytt, introducerat det på marknaden och om ett halvår har alla konkurrenter det.

I en sådan miljö är det förstås väldigt intressant att leva, men inte särskilt lätt, eftersom kapplöpningen om innovation inom detaljhandeln pågår utan paus.

— Hur har pandemin påverkat detaljhandelns tekniska utveckling?

— Hon drev på för att bli mer progressiv i införandet av ny teknik. Vi förstod att det inte fanns tid att vänta, vi var bara tvungna att gå och göra det.

Ett levande exempel är snabbheten att koppla upp våra butiker till leveranstjänster. Om vi ​​tidigare kopplade från en till tre butiker per månad, så nådde takten förra året dussintals butiker per dag.

Som ett resultat uppgick volymen onlineförsäljning av X5 2020 till mer än 20 miljarder rubel. Det är fyra gånger fler än 2019. Dessutom kvarstod kravet som uppstod mot bakgrund av coronaviruset även efter att restriktionerna hävdes. Människor har provat ett nytt sätt att köpa produkter och fortsätter att använda det.

— Vad var det svåraste för återförsäljare att anpassa sig till pandemisk verklighet?

– Den största svårigheten var att till en början hände allt på en gång. Köpare köpte massivt varor i butiker och beställde också massivt online, montörer rusade runt på handelsgolven och försökte skapa beställningar. Parallellt felsöktes mjukvaran, buggar och krascher eliminerades. Optimering och förändring av processer krävdes, eftersom en försening i något av stegen kunde resultera i timmars väntan för kunden.

Längs vägen var vi tvungna att ta itu med hälsosäkerhetsfrågor som aktualiserades förra året. Förutom de obligatoriska antiseptika, masker, desinfektion av lokaler, spelade tekniken också en roll här. För att undvika att kunderna behöver stå i kö har vi accelererat installationen av självbetjäningskassor (fler än 6 har redan installerats), infört möjligheten att skanna varor från en mobiltelefon och betala för det i Express Scan-mobilen Ansökan.

Tio år före Amazon

– Det visar sig att den teknik som krävs för att fungera i en pandemi redan var tillgänglig, den behövde bara lanseras eller skalas upp. Infördes några fundamentalt nya tekniska lösningar förra året?

— Det tar tid att skapa nya komplexa produkter. Det tar ofta mer än ett år från starten av deras utveckling till den slutliga lanseringen.

Till exempel är sortimentsplanering en ganska komplicerad teknik. Speciellt med tanke på att vi har många regioner, typer av butiker och preferenser för köpare på olika platser skiljer sig.

Under pandemin skulle vi helt enkelt inte ha haft tid att skapa och lansera en produkt av denna komplexitetsnivå. Men vi lanserade en digital transformation redan 2018, när ingen räknade med coronaviruset. När pandemin började hade vi därför redan färdiga lösningar på väg som hjälpte till att förbättra arbetet.

Ett exempel på lansering av teknik under coronakrisen är tjänsten Express Scan. Dessa är kontaktlösa säkra köp med en mobiltelefon baserad på de vanliga Pyaterochka och Perekrestok. Ett team i flera format på mer än 100 personer lanserade detta projekt på bara några månader, och vi gick förbi pilotstadiet och gick omedelbart vidare till skalning. Idag finns tjänsten i mer än 1 av våra butiker.

— Hur bedömer du graden av digitalisering av rysk detaljhandel i allmänhet?

— Vi i företaget diskuterade länge hur vi korrekt jämför oss med andra och förstår om vi digitaliserade bra eller dåligt. Som ett resultat av detta kom vi fram till en intern indikator – digitaliseringsindexet, som täcker ett ganska stort antal faktorer.

På denna interna skala ligger vårt digitaliseringsindex nu på 42 %. Som jämförelse: den brittiska återförsäljaren Tesco har cirka 50%, amerikanska Walmart har 60-65%.

Globala ledare inom digitala tjänster som Amazon har uppnått över 80 % prestanda. Men inom e-handel finns det inga fysiska processer som vi har. Digitala marknadsplatser behöver inte ändra prislapparna på hyllorna – byt dem bara på sajten.

Det kommer att ta oss cirka tio år att nå denna nivå av digitalisering. Men detta förutsatt att samma Amazon kommer att stå stilla. Samtidigt, om samma digitala jättar bestämmer sig för att gå offline, måste de "komma ikapp" med vår kompetensnivå.

— I alla branscher finns det underskattade och överskattade teknologier. Enligt din åsikt, vilka tekniker förbises oförtjänt av återförsäljare, och vilka är överskattade?

— Enligt min mening är tekniker som gör att man kan planera och hantera verksamheten i butiken genom uppgiftshantering kraftigt underskattade. Hittills beror mycket här på regissörens erfarenhet och kunskap: om han märker några brister eller avvikelser i arbetet ger han uppdraget att rätta till det.

Men sådana processer kan digitaliseras och automatiseras. För att göra detta implementerar vi algoritmer för att arbeta med avvikelser.

Till exempel ska bananer enligt statistiken säljas i butiken varje timme. Om de inte säljer så är något fel – troligtvis finns inte produkten på hyllan. Då får butiksanställda en signal att rätta till situationen.

Ibland används inte statistik för detta, utan bildigenkänning, videoanalys. Kameran tittar på hyllorna, kontrollerar tillgänglighet och volym på varor och varnar om det är på väg att ta slut. Sådana system hjälper till att fördela de anställdas tid mer effektivt.

Om vi ​​talar om övervärderade tekniker, då skulle jag nämna elektroniska prislappar. Naturligtvis är de bekväma och låter dig ändra priser oftare utan fysisk deltagande av en person. Men är det nödvändigt överhuvudtaget? Kanske borde du komma på en annan prissättningsteknik. Till exempel ett system med personliga erbjudanden, med hjälp av vilka köparen kommer att få varor till ett individuellt pris.

Stort nätverk – big data

— Vilka tekniker kan kallas avgörande för detaljhandeln idag?

– Den maximala effekten nu ges av allt som har med sortimentet att göra, dess automatiska planering beroende på typ av butik, läge och miljö.

Detta är också prissättning, planering av reklamaktiviteter och, viktigast av allt, försäljningsprognoser. Du kan göra det coolaste sortimentet och den mest avancerade prissättningen, men om rätt produkt inte finns i butiken har kunderna inget att köpa. Med tanke på omfattningen – och vi har mer än 17 tusen butiker och var och en från 5 tusen till 30 tusen positioner – blir uppgiften ganska svår. Du måste förstå vad och i vilket ögonblick du ska ta med dig, ta hänsyn till olika områden och format av butiker, situationen med vägar, utgångsdatum och många andra faktorer.

– Används artificiell intelligens för detta?

— Ja, uppgiften att prognostisera försäljning löses inte längre utan medverkan av AI. Vi försöker med maskininlärning, neurala nätverk. Och för att förbättra modellerna använder vi en stor mängd extern data från partners, allt från trängseln på spåren och slutar med vädret. Låt oss säga att på sommaren, när temperaturen är över 30 ° C, hoppar försäljningen av öl, söta läsk, vatten, glass kraftigt. Om du inte tillhandahåller ett lager kommer varorna att ta slut mycket snabbt.

Kylan har också sina egna egenskaper. Vid låga temperaturer är det mer sannolikt att människor besöker närbutiker istället för stora stormarknader. Dessutom, på den första dagen av frost, faller försäljningen vanligtvis, eftersom ingen vill gå ut. Men på den andra eller tredje dagen ser vi en ökad efterfrågan.

Totalt finns det cirka 150 olika faktorer i vår prognosmodell. Utöver försäljningsdata och det redan nämnda vädret handlar det om trafikstockningar, butiksmiljöer, evenemang, konkurrentkampanjer. Det vore orealistiskt att ta hänsyn till allt detta manuellt.

— Hur stor data och artificiell intelligens hjälper till i prissättningen?

— Det finns två stora klasser av modeller för att fatta prisbeslut. Den första baseras på marknadspriser för en viss produkt. Data om prislappar i andra butiker samlas in, analyseras och utifrån dem sätts egna priser enligt vissa regler.

Den andra klassen av modeller är förknippad med att bygga en efterfrågekurva, som återspeglar försäljningsvolymen beroende på priset. Det här är en mer analytisk berättelse. Online, denna mekanism används mycket brett, och vi överför denna teknik från online till offline.

Startups för uppgiften

— Hur väljer man lovande teknologier och startups som företaget investerar i?

— Vi har ett starkt innovationsteam som håller sig à jour med startups, övervakar ny teknik.

Vi utgår från de uppgifter som behöver lösas – våra kunders specifika behov eller behovet av att förbättra interna processer. Och redan under dessa uppgifter väljs lösningar.

Vi behövde till exempel organisera prisuppföljning, även i konkurrenternas butiker. Vi funderade på att skapa den här tekniken inom företaget eller köpa den. Men i slutändan kom vi överens med en startup som tillhandahåller sådana tjänster baserat på sina lösningar för prislappsigenkänning.

Tillsammans med en annan rysk startup testar vi en ny detaljhandelslösning – "smarta vågar". Enheten använder AI för att automatiskt känna igen viktade föremål och sparar cirka 1 timmes arbete för kassapersonal per år i varje butik.

Från utländsk scouting kom den israeliska startupen Evigence till oss med en lösning för produktkvalitetskontroll baserad på termiska etiketter. Under det första kvartalet i år kommer sådana etiketter att placeras på 300 artiklar av X5 Ready Food-produkter, som levereras till 460 Perekrestok-stormarknader.

— Hur arbetar företaget med startups och vilka led består det av?

— För att hitta företag för samarbete går vi igenom olika acceleratorer, vi samarbetar med Gotech och med Moskvaregeringens plattform och med Internet Initiatives Development Fund. Vi letar efter innovationer inte bara i vårt land utan även i andra länder. Vi arbetar till exempel med företagsinkubatorn Plug&Play och internationella scouter — Axis, Xnode och andra.

När vi först förstår att tekniken är intressant kommer vi överens om pilotprojekt. Vi provar lösningen i våra lager och butiker, titta på resultatet. För att utvärdera teknologier använder vi vår egen A/B-testplattform, som låter dig tydligt se effekten av ett visst initiativ, jämföra med analoger.

Baserat på resultaten från piloterna förstår vi om tekniken är gångbar och vi planerar att lansera den inte i 10-15 pilotbutiker, utan i hela detaljhandelskedjan.

Under de senaste 3,5 åren har vi studerat cirka 2 olika startups och utvecklingar. Av dessa nådde 700 skalningsstadiet. Det händer att tekniken visar sig vara för dyr, mer lovande lösningar hittas eller så är vi inte nöjda med resultatet av piloten. Och det som fungerar bra på ett fåtal pilotsajter kräver ofta enorma modifieringar som ska rullas ut till tusentals butiker.

— Hur stor andel av lösningarna utvecklas inom företaget och vilken andel köper ni från marknaden?

— Vi skapar de flesta av lösningarna själva — från robotar som köper socker på Pyaterochka till unika multifunktionella databaserade plattformar.

Ofta tar vi standardförpackade produkter – till exempel för att fylla på butiker eller hantera lagerprocesser – och lägger till dem till våra behov. Vi diskuterade sortimentshantering och prissättningsteknologier med många utvecklare, inklusive nystartade företag. Men till slut började de tillverka produkter på egen hand för att anpassa dem för våra interna processer.

Ibland föds idéer i processen för kommunikation med startups. Och tillsammans kommer vi fram till hur tekniken kan förbättras i verksamhetens intresse och implementeras i vårt nätverk.

Flytta till smartphone

— Vilka tekniker kommer att avgöra detaljhandelns livslängd inom en snar framtid? Och hur kommer idén om innovativ detaljhandel att förändras under de kommande fem till tio åren?

— Nu online och offline fungerar dagligvaruhandeln som två oberoende områden. Jag tror att de kommer att slås samman i framtiden. Övergången från ett segment till ett annat kommer att bli sömlös för kunden.

Jag vet inte exakt vad som kommer att ersätta de klassiska butikerna, men jag tror att de om tio år kommer att förändras mycket vad gäller utrymme och utseende. En del av verksamheten kommer att gå från butiker till konsumentprylar. Kolla priser, montera en korg, rekommendera vad man ska köpa för en maträtt som väljs till middag – allt detta passar i mobila enheter.

Som detaljhandelsföretag vill vi vara med kunden i alla skeden av kundresan – inte bara när han kom till butiken, utan även när han bestämmer sig för vad han ska laga hemma. Och vi har för avsikt att ge honom inte bara möjligheten att köpa i butiken, utan också en mängd relaterade tjänster – upp till att beställa mat från en restaurang genom en aggregator eller ansluta till en onlinebiograf.

En enda klientidentifierare, X5 ID, har redan skapats, vilket gör att du kan känna igen användaren i alla befintliga kanaler. I framtiden vill vi utöka det till partners som arbetar med oss ​​eller kommer att arbeta med oss.

”Det är som att skapa ett eget ekosystem. Vilka andra tjänster är planerade att ingå i den?

— Vi har redan annonserat vår prenumerationstjänst, den är på FoU-stadiet. Nu diskuterar vi med partners som kan komma in där och hur man gör det så smidigt som möjligt för köpare. Vi hoppas kunna komma in på marknaden med en testversion av tjänsten före slutet av 2021.

Konsumenter fattar beslut om valet av produkter redan innan de går till butiken, och deras preferenser bildas under påverkan av mediasfären. Sociala medier, matsajter, bloggar, poddar formar alla konsumenternas preferenser. Därför kommer vår egen medieplattform med information om produkter och mat att bli en av kanalerna för interaktion med våra kunder i planeringsstadiet av inköp.


Prenumerera också på Trends Telegram-kanalen och håll dig uppdaterad med aktuella trender och prognoser om framtiden för teknik, ekonomi, utbildning och innovation.

Kommentera uppropet