Vi uttrycker kärlek på olika sätt: med vänliga ord, långa blickar och flyktiga beröringar, men också med presenter, blommor eller varma pannkakor till frukost... Vilken roll spelar tecken på kärlek i ett pars liv? Och vilka fällor väntar oss här?
Psykologier: Värme, tillgivenhet, omsorg — ord som ligger nära i betydelse. Men när det kommer till kärleksrelationer är nyanser av betydelse viktiga ...
Svetlana Fedorova: Ordet "vård" är relaterat till det gamla ryska "zob", som betyder "mat, mat" och "zobatisya" - "att äta". "Zbota" betydde en gång önskan att ge mat, foder. Och under uppvaktningen visar vi den framtida partnern att vi kan vara bra hemmafruar eller familjefäder, att vi kommer att kunna mata avkomman.
Matning är skapandet av liv och den första kärleken vi får från en mamma. Utan denna vård kommer barnet inte att överleva. Vi upplever också erotiska upplevelser för första gången i den tidiga barn-mamma-relationen. Det är kramar och slag som inte är relaterade till att tillfredsställa grundläggande behov. Känner beröringen känns bebisen attraktiv för mamman, de tycker båda om kontakt, taktil och visuell.
Hur förändras vår syn på kärlek med åldern?
SF: Så länge barnet existerar i fusion med mamman är omsorg och tillgivenhet två sidor av samma mynt. Men fadern öppnar dyaden "mamma-baby": han har sin egen relation med mamman, som tar henne bort från barnet. Barnet är frustrerat och försöker komma på hur man kan ha kul utan mammans närvaro.
I intim kontakt kan man inte ignorera den andres känslor och behov.
Gradvis etablerar han förbindelser med andra människor, vid 3-5 års ålder tänds hans fantasi, fantasier uppstår om en speciell koppling mellan hans föräldrar, som inte alls liknar hans förhållande till sin mamma. Hans förmåga att utforska sin kropp och njuta av den översätts till förmågan att fantisera om en erotisk koppling mellan människor och om den njutning som kan erhållas i kontakt med en annan.
Omsorg skiljer sig från erotik?
SF: Du kan säga så. Omsorg är förknippat med kontroll och hierarki: den som tas om hand befinner sig i en svagare, mer utsatt position än den som tar hand om honom. Och sensuella, sexuella relationer är dialogiska. Vård innebär ångest och bekymmer, och erotik är nästan inte kopplat till ångest, det är ett utrymme för ömsesidigt nöje, utforskande, lek. Omsorg saknar ofta empati. Vi kan felfritt ta hand om en partner och ändå inte försöka förstå vad som verkligen stör honom.
Och sexuell kontakt är ett känslomässigt utbyte, ett slags anpassning till en annans önskningar och behov. Smekande varandra går vi in i en dialog, flirtar: accepterar du mig? Om man gör något fel kommer partnern att flytta eller på annat sätt göra klart att han inte gillar det. Och vice versa. I intim kontakt kan man inte ignorera den andres känslor och behov. Relationer kan inte vara fulla och förtroendefulla om partnerna inte bryr sig om varandra.
Det visar sig att ta hand om en partner på något sätt skiljer sig från att ta hand om en förälder om ett barn?
SF: Säkert. Var och en av oss blir ibland trötta, upplever svår stress, känner oss sjuka och hjälplösa och vi måste förstå att det finns någon att lita på i ett sådant ögonblick.
Partnern, som är omsluten av värme och omsorg som ett spindelnät, hamnar i en infantil ställning
Men ibland intar en av partnerna en helt barnslig ståndpunkt, och den andra, tvärtom, en förälder. Till exempel börjar en flicka, efter att ha blivit kär, ta hand om en ung man non-stop: laga mat, städa, ta hand om. Eller så har mannen skött städningen i flera år, och hustrun ligger på soffan med migrän och sköter sig. Sådana relationer stannar.
Varför i en återvändsgränd, vad hindrar utvecklingen?
SF: När man hoppas kunna förtjäna en annans kärlek med hans uppmärksamhet, är sådana relationer besläktade med varupengar, de ger inte en möjlighet till utveckling. Och partnern, som är insvept i värme och omsorg som ett spindelnät, hamnar i en infantil ställning. Även om han gör karriär, tjänar, verkar han stanna vid sin mammas bröst. Moger inte riktigt.
Var får vi sådana manus ifrån?
SF: Överbeskyddande är ofta förknippat med barndomsupplevelser där du var tvungen att arbeta hårt för att förtjäna en förälders kärlek. Mamma sa: städa lägenheten, skaffa en femma så ska jag ge dig ..., köpa ... och till och med kyssa. Det är så vi vänjer oss vid att tjäna kärlek, och det här scenariot verkar vara det mest tillförlitliga.
Vi är rädda för att prova något annat, det är bekvämare för oss att anpassa oss till en partners behov. Tyvärr förvandlas sådan förmynderskap ibland till hat — när förmyndaren plötsligt inser att han aldrig kommer att få något utbyte. För sann kärlek kan inte erhållas för att bry sig. Den enda vägen till kärlek är acceptansen av den andres annanhet och insikten om sin egen separatitet.
Vi vill bli omhändertagna, men också respekterade för oberoende. Hur håller man balansen?
SF: Prata i rätt tid om dina önskningar, inklusive sexuella. Den som ger mycket börjar förr eller senare förvänta sig något tillbaka. En kvinna som frivilligt stryker sin mans skjortor dag efter dag slutar en dag, hon vaknar och hoppas på ömsesidig vård, men istället får hon höra förebråelser. Hon har förbittring. Men anledningen är att hon hela tiden inte ens stammade om sina intressen.
Den som känner sig mer och mer ohörd, oaccepterad, bör fråga sig själv: vid vilken tidpunkt trampade jag på mina önskningar? Hur kan situationen korrigeras? Det är lättare att lyssna på oss själva när vi är i kontakt med vårt "jag vill" och "jag kan" - med vårt inre barn, förälder, vuxen.
Den verkliga hjälpen är inte att göra allt för en annan, utan i respekt för hans resurser, inre styrka
Det är nödvändigt att partnern var redo att ta olika positioner. Så att din begäran att "ta det i din famn" inte låter: "Vad är det här? Jag vill också! Ta hand om det själv.» Om någon i ett par inte känner sitt inre barn, kommer han inte att höra den andras önskningar.
Det vore skönt att slippa faran med att väga på vågen vem som tog hand om vem och i vilken utsträckning!
SF: Ja, och därför är det väldigt användbart att göra något tillsammans: laga mat, spela sport, åka skidor, uppfostra barn, resa. I gemensamma projekt kan man tänka på sig själv och på något annat, diskutera, argumentera, hitta en kompromiss.
Hög ålder, sjukdom hos en av partnerna försätter ofta förhållandet i total vårdnad...
SF: Osäkerhet om attraktionskraften hos din åldrande kropp stör intima kontakter. Men smekning behövs: det hjälper till att upprätthålla livsenergin i varandra. Nöjet av intimitet försvinner inte precis med åldern. Ja, omtanke om en annan orsakar en önskan att bry sig, inte att smeka.
Men verklig hjälp handlar inte om att göra allt för någon annan. Och i respekt för dess resurser, inre styrka. I förmågan att se inte bara sina behov, utan också hans potential, ambitioner av högre ordning. Det bästa som en älskare kan ge är att låta partnern klara av rutinen maximalt och leva sitt liv på egen hand. Sådan vård är konstruktiv.
Vad ska man läsa om det?
De fem kärleksspråken Gary Chapman
En familjerådgivare och pastor har upptäckt att det finns fem huvudsakliga sätt att uttrycka tillgivenhet. Ibland matchar de inte med partners. Och då förstår man inte den andras tecken. Men ömsesidig förståelse kan återställas.
(Bibel för alla, 2021)
1 2014 VTsIOM-undersökning i boken «Two in Society: An Intimate Couple in the Modern World» (VTsIOM, 2020).