Bestämning av fibrinogen i blodet

Bestämning av fibrinogen i blodet

Definition av fibrinogen i blodet

Le fibrinogen är en proteinet blod som spelar en roll i koagulering. Han deltar i utbildningen av blodproppar och modulerar också aktiviteten hos blodplättar och cellen av fartyg. Under verkan av ett annat protein, trombin, det blir till fibrin

Det syntetiseras av cellerna i levern. Dess nivå i blodet varierar normalt från 2 till 4 g / l. Men syntesen av detta proteinet kan öka till följd av stress, under graviditeten eller efter injektion av vissa mediciner eller tillväxthormon. En ökning av fibrinogenhalten i blodet är också ett tecken på ett inflammatoriskt tillstånd.

 

Varför göra ett fibrinogentest?

Fibrinogenanalysen indikeras för screening för en blodproppsstörning (till exempel vid oförklarlig blödning eller ” defibreringssyndrom », Motsvarar en koagulationsavvikelse).

Det finns tre fosterskador i fibrinogennivåer:

  • DENafibrinogenemi, vilket är den fullständiga frånvaron av fibrinogen. Denna sällsynta sjukdom orsakar allvarliga blödningar som uppstår från födseln
  • DENhypofibrinogenemimotsvarande en minskning av fibrinogenhalten i blodet (detta är en sekretionsdefekt, oftast)
  • La dysfibrinogenemi, vilket är en abnormitet hos proteinet.

Blodfibrinogenprovning kan också vara användbar vid:

  • inflammatoriskt syndrom
  • leversvikt (vilket leder till en minskning av fibrinogenhalten)
  • för att övervaka effekten av en så kallad ”fibrinolytisk” behandling, avsedd att lösa upp en blodpropp vid trombos.

 

Vilka resultat kan vi förvänta oss av fibrinogenanalysen?

Doseringen av fibrinogen görs på ett venöst blodprov (blodprov), i ett medicinskt analyslaboratorium. Dosering är en rutinmätning och resultat uppnås vanligtvis inom dagen.

 

Vilka resultat kan vi förvänta oss av en fibrinogenanalys?

Läkaren är den enda som kan tolka analysens resultat.

Vanligtvis är ett överskott av fibrinogen (hyperfibrinogenemi) kan observeras vid inflammation, vid vissa infektionssjukdomar (lunginflammation, etc.), vid reumatisk feber eller autoimmuna sjukdomar (lupus), efter hjärtinfarkt etc.

Omvänt kan hypofibrinogenemi (minskning av fibrinogennivån) återspegla en genetisk sjukdom, allvarligt leversvikt (hepatit, cirros), koagulationsstörningar (spridd intravaskulär koagulation eller defibreringssyndrom) eller ”fibrinolys”, till exempel på grund av cancer.

Läs också:

Vår fil om trombos

Allt du behöver veta om flebit

 

Kommentera uppropet